therese

Tänkte skriva några rader om mitt pågående liv men kände i samma ögonblick att jag aldrig skulle kunna få ner alla tankar och känslor på dessa tangenter eller på denna sida. Inte så att det skulle bli förståeligt. Men samtidigt känner jag, vem ska det bli förståeligt för?
Blickar framåt istället, det är mer relevant. Det är där mitt fulla fokus ska ligga!
På torsdag bär det av till vemdalen med familjen, underbart! Precis vad jag behöver - semester och familjen.
Fan, det blev inget värt utav det här men vad hade jag räknat med egentligen?
Tar på mig kläder, slänger upp håret i en toffs och drar mig istället mot en bästa vän för att sedan dra oss vidare mot gamla goa linköping. Det var länge sedan och jag känner på mig att det kommer bli en bra kväll!

02.48 och då kan man undra vad jag gör vaken med tanke på att jag alltid är trött vid tio snåret. Sanningen är den att jag inte åkt från skolan än. Kan bokstavligen säga att samhällsplaneringen tar dag och natt att göra. Ungefär. Typ. Nästintill. Mest troligt.
Men jag glädjer mig åt att jag och mina fina vänner påbörjar resan ner till Frankrike och Val thorens om 26h. Hur gött är inte det så säg!! Då kan allt annat slänga sig i väggen i 10 dagar.
Efter dem 6 dagar jag varit tillbaka i Jönköping börjar jag åter påminnas om hur mycket jag älskar det här. Ska ta vara på det mer!
Kyss och knull.

Hade glömt hur underbart skönt det är att i tre dagar inte göra att förbenade dugg, för jävlar i havet vad jag enbart har slappat runt de senaste dagarna! Är ute och kissar hunden, har beslutångest om man ska kolla på di verse skidor som varit eller en astrid lindgren film som gått de senaste dagarna. Kissat hunden igen och sedan kolla på en annan film som familjen införskaffat.
Men imorgon är det fredag och sedan nyårsafton. Att jag äntligen har bestämt vad jag ska göra var ju på tiden och det kunde inte bli annat än bra när jag ska inleda den med de fina Hanna och Johanna för att sedan glida vidare till lindö där vi alltid har det roligt. Underbar avslutning på 2011 och perfekt början på 2012 med andra ord.
Annars då. Annars så längtar jag bara mer och mer efter vecka tre: snö, skidor, fina människor osv osv. Åh vad jag kommer må bra. Om Jonas också lyckas hamna i val thorens och arbeta så kan det ju inte bli mer perfekt. Rätt tid och rätt plats. Annars fick jag mig ett gott skratt när Simon ringde imorse och sa att han missade tandläkaren och han började bli som mig, vilket inte var bra!!! Men det kan jag ta, jag vet att ha tycker om mig iallafall.
Oj vilket glädjesprudande inlägg detta blev. Ovärt också, men vad gör det om hundra år.
God fortsättning gott folk. Kyss på

We made it through storms, made it through rain
It's been a long way and now I'm here
Trying to get back what you gave me
you don't need to save me, you broke my fears

So baby hold on
now that we come so far
just listen to your heart

You don't have to save me
just need you to follow
Cause we made it all this way
I won't ever give up
of something that's so strong
Yeah, we made it all this way

Like the moon causes the tide
Give me wings so I can fly
You'll already saved me
I need you to follow
Cause we made it all this way

We made it this far gotta hold on
It's a part of this road and we make it through
I open my eyes and it feels right
I just need to know I'm here with you, oh

So baby hold on
now that we come so far
just listen to your heart

Det är onsdag och jag är äntligen hemma i goa sörping och jag är här för att stanna ett tag! Så underbart fint och så underbart skönt.
Det är mycket jag längtar till och ser fram emot. Jag längtar till vecka tre och alperna då jag vet att jag kommer må så ypperligt bra så fort jag får fötterna i pjäxorna och ser mängder med snö. Jag längtar till vecka fem och dem svenska fjällen med familjen. Jag längtar till sommaren då kent släpper nytt album och jag ska äntligen få gå på konsert igen. Jag längtar till sommaren när man bara kan glida runt i poolen och snacka skit med mina vännerna. Jag längtar tills vår sommarstuga är färdigbyggd så jag har ytterligare en plats att fly till. Egentligen är mitt liv inte så pjåkigt, jag ska bara lära mig att acceptera vardagen.
Och idag är det en bra dag. Jag är i sörping, det är snö, jag klarade matematisk analys och allt går inte längre emot mig. Firar detta med att åka in till norrköping för att träffa Jonas, för det var minsann inte igår. Äntligen.

Vad finns det mer att säga just nu än att jag gör inget annat än att längta hem och funderar på vafan jag gör här nere och varför i helvetet jag pluggar det här. Ungefär så.
Men på torsdag är det tenta, på lördag är det tenta och på tisdag är det tenta. Så vad gör jag om dagarna mer än att försöka ägna tankarna åt samhällsplanering, matematisk analys och linjär algebra? Inte mycket. Vad gör det om tusen är när allt är som det är?
Det lilla jag kan glädja mig åt är att Jonas kommer hem till Sweeeeden på fredag. Äntligen!
Nu ska jag sluta. Jag lägger ner.

Himmelriket!

Lever jag?
Jag lever men dock var det länge sedan jag gjorde ett avtryck här. Det beror på flera olika faktorer som inte är värda att lägga energi på. Så var är vi? Hur går det? Vad händer och vad fötter?
Jag mår väldigt bra och har väldigt lite fritid. När ska man hinna andas? Men det gör inget, att andas är överskattat. Vet inte riktigt var jag ska börja och vad jag ska säga, så mycket som händer så jag hinner ju inte själv med. Kan ju börja med att säga att förra veckan var Anna här hela veckan vilket var mer än fint, och i helgen var Hanna här vilket också var fint. Det har festats, biomysits, soffmysits med mera med mera.
Nu i helgen blir det däremot hemfärd samt sthlm med mina favorit tjejer där det bjuds på sjukt heta skid/snowboard åkare med mera med mera. När ska det sluta?

Men nu ska jag iallafall börja laga mat och invänta S. Perfekt måndag!

och jag har inte börjat än.

Vilken fin helg. Fredagen bestod av fredagsmys med hela familjen Wik-Karlsson-Östlund. Lördagen bestod av fina människor, danssteg och alkohol. Detta resulterade i en väldigt mycket för-glad Therese och kvällen slutade relativt tidigt i en alldeles för liten säng med S efter många händelserika, mystiska, roliga, fina och mysiga timmar. Så kan det gå när haspen inte är på, som jag brukar säga. Söndagen var inte riktigt lika fin och jag lovar mig själv ännu en gång att A L D R I G mer dricka alkohol. Lättare sagt än gjort..
Var väl mest det jag ville säga i stundens skrivande hetta. Att jag älskar det här nere!

Ja nu undrar ni säkert varför jag är vaken klockan åtta en söndagsmorgon som denna. Vädret är förjävla molnligt och sjukt dimmigt och ynka två grader. Sanningen är att jag vaknade klockan sju så ni som verkligen känner mig vet att det inte är ovanligt att jag redan är vaken men ni som bara är här av någon annan anledning är detta mer oklart. Den hela sanningen är att jag behöver ut och gå med hunden, samtidigt som jag av någon jäääävligt konstigt anledning bokade tvättid klockan sju en söndagsmorgon. Why, why? För att bygga ut berättelsen vidare så vågar jag inte heller väcka Hannah så jag sätter mig här och ritar lite i SketchUp så länge, eftersom denna dag ändå bara ska innefatta linjär algebra och byggprocessen. 

Ni kan ju få ta del av lite andra tankar såhär på morgonkvisten också, för det uppskattas att få veta det så ni har något nytt att skvallra om. Eller snacka skit om ni hellre känner för det. Jag är ju ett relativt populärt "snacka-skit-offer". Allt är relativt. Först funderar jag s t a r k t på att byta telefonnummer, och inte ge ut det till en jävel. Detta grundar sig mest på att det plingar i min kära hero minst en gång varje tioende minut, utan överdrift, och han blir överhettad. Det är också jobbigt att höra Hannah utbrista var tionede minut "hur orkar du, hur FAN orkar du Therese?!". Vet inte varför ni ska ta del av detta, men så populär är jag iallafall.
Sen kan jag säga att jag är mitt i en "känslomässig kaos" som jag själv skulle vilja uttrycka det. Hur vet jag vad som är rätt och vad som är fel? Hur vet jag att jag är redo och att detta är verkligen det jag vill? Hur vet jag att jag kan glömma och förlåta? Hur vet jag att detta är rätt steg? För dig, för mig, för han, för henne. För oss. En fyrkant, fyra hört. Du och jag, en linje. Två ändpunkter. Hur vet jag att jag kan älska dig?
Men mer får ni inte veta om det för nu kom ni för nära inpå mitt liv.
Jag drar mig ur.  

För att ta en paus i detta pluggande och förgylla denna fredag lite extra mycket offentliggör jag nu början på Therese och Hannahs lista på 99 saker de ska göra under högskoletiden.
1. Stå längst fram på examens fotot
2. Åka till treriksröset
3. Leva rövare i alperna
4. Fara iväg på en spontan resa
5. Bestiga ett berg
6. Fjällvandra
7. Gå på konsert (hjälper Hannah på traven eftersom hon aldrig varit på någon..)
8. Gå på en världspremiär för en film
9. Hitta perfekta titta-på-stjärnorna stället
10. Gå med snöskor
11. Åka hundspann
12. Brottas i sumodräkter
13. Köpa en eka, och ro i vättern
14. Gå upp för alla trappor i eiffeltornet
15. Uppleva norrsken
16. Husbila
17. Bygga en riktig igloo

Nummer 1, 13 och 17 är något av mina personliga favoriter. Med nöje mina vänner!

jag går i vinterskor på hösten
alltid förberedd för storm
jag kan tänka tills det knappt finns nått kvar
jag har känslor utan uppehåll
jag har förlorat en tävling
men vunnit ett vad
har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av

och jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat mellan och det är bra
jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag

jag kan sitta själv i parken tills solen ändrat färgen i mitt hår
jag kan offra allt jag har för ingenting
ja, jag sträcker mig så långt det går
men jag behöver dig, kom hit och rör om
jag behöver nått att skriva om

En helg som denna hemma med famlijen var precis vad jag behövde!
Underbar fredag med himmelsk middag med kusinerna + föräldrar. En mysig lördag med familjen, med Hanna och Jennifer-mys på kvällen/natten. Likaså mysig söndag. Tillbringade tid i skogen med min far där vi gödde djuren lite så han kan skjuta många djur så vi får massa gott kött. Var också hos farmor och farfar och samtalade lite om livet. Finafina ni.
Om några h åker jag in till nkpg för att sätta mig på tåget påväg ner igen. En vecka med massa tenta-plugg har jag framför mig och sen en tenta-vecka. Hur ska det gå?

För när man ser att det blöder, det är först då det gör ont.
Det är tomma ord som fastnar, för att jag låter dem vara kvar.

OJ OJ OJ vilken förjävla fin födelsedag jag haft. Bövlan vad jag har fina vänner!
Kåren/akademin igår/inatt med fina vänner och alkohol - Emil som önskar låt, Joanna och Emil som glatt lyfter upp mig så jag sväääävar högt över marken under hela låten, okänd kille som också gärna vill lyfta omkring på mig (vilket jag inte är lika glad för eftersom han gärna ville mosa sönder mina lårmuskler..), sång, kramar och en sked i sängen med Hannah. Hannah och Joanna som sjunger för mig och ger mig cheesecake på sängen (vem säger något om frukost?), presenter och baksmälla. Familjen som ringer och sjunger genom telefonen. Joanna och Martina som ger mig mer presenter, pizza (med banan!!) på lunchen. Alla andra fina vänner som jag inte får dela denna dag med (fan vad jag ska låta djup, är ju bara 19 år). Myskväll med Hannah och en underbart god middag (som förövrigt tog förjävla lång tid..). Jälvar vad detta blev invecklat och totalt rörigt, som allt annat jag pratat om idag har varit. Men vad gör det, jag vet att ni gillar mig ändå! P U S S

Så mycket som jag varit med om de senaste dagarna, var länge sedan alltså. 
En riktig höger av en okänd kille på krogen, bilbrand och explosion, kille som åker förbi i en bil och runkar - SAMTIDIGT. Listan kan göras lång. Whilma fick se det bästa av Jönköping denna helg då hon var på besök. Vilka galenskaper. Behöver jag säga att livet är galet och underbart? Men en förjävla fin helg har jag haft. Puss

Så mycket som händer i mitt liv just nu, har det aldrig tidigare gjort. Allt på en gång. Det kommer aldrig finnas något som heter rätt tid, rätt plats.
Sitter och funderar på varför coldplay får ihop så underbara texter, de som verkligen sätter sig i hjärtat och i hjärnan. Funderar på varför jag helt plötsligt känner mig super deppig, över allt och ingenting. Varför allt ska vara så svårt och varför jag tänker så mycket. Varför allt ska vara så komplicerat och oförståligt. Varför ingenting ska fungera som det borde. Hatar denna känsla, känslan av att känna sig så sårbar. Jag kan inte vara sårbar. Det är och kommer alltid vara något.

Sitter hemma i solen på altanen och bara njuter av att vara hemma, samtidigt som jag ritar lite hus i sketchup. Ibland är livet bra fint! Samtidigt som jag njuter av att vara hemma kan jag inte låta bli att längta hem, till Jönköping, för det är så förjävla mycket lättare där, trots allt. Där hinner man inte tänka, inte sakna och inte längta. Där bara är man, bara lever, tar allt så lätt och bara har det förjävla bra. Där kommer jag stanna en lång tid! Jag måste stanna där en lång tid.
Ska hinna med att göra så mycket som möjligt denna helg, vilket började redan igår, så det kan bli söndag och uret slå 20.01 så jag får åka tillbaka. Måste sluta skriva när jag är hemma!

The days hurts. The nights hurts. The light hurts. My eyes hurts. The dark hurts. My heart hurts. It all hurts!

Jönköping sörjer Stefan Liv. Det syns överallt. På gator, på torg, utanför Kinnarps arena och i rondellen med blommor, ljus och skyltar. Överallt. Det fick Hannah och mig att komma in på det djupa samtalet om hur förbannat läskigt skört livet är. Hur drastiskt vardagen kan ändras och hur snabbt allt kan ta slut. Hur snabbt ett liv tar slut. Jag måste börja leva mer i nuet och verkligen leva varje dag!

Igår var det iallafall onsdag och med andra ord lill-lördag. Det firades må jag lova och imorse kände jag mest att jag vill nog helst ligga kvar i sängen och inte röra mig en meter. Men var det föreläsning klockan 8 i linjär algebra så var det. Lovar mig själv att alltid hålla mig inne hädan efter på onsdagar. Alkoholen ställer bara till med problem. Är ensam ikväll och ska till och med sova ensam för första gången på typ, hur länge? Några veckor? Hemma i min lägenhet också. Kors i taket!
Borde plugga lite linjär algebra, lite byggprocessen och lite SketchUp. Kanske senare, kanske senare.
HUG

Det är måndag och inte vilken måndag somhelst utan mysmåndag med de bästa Hannah och Joanna. Arsle vad jag tycker om dem mycket!
Var somsagt hemhemma i helgen och det var så skönt att få krama min famlij och pussa på min vovve. Mitt hus är att vara hemma, tryggheten som man har hemhemma. Men sörping är inte längre hemma, inte längre dit man vill när man längtar hem. Det är inte längre hemma. Nu är det det här jag längtar efter: jönköping, vännerna här, lägenheten, skolan och att känna sig hemma. Det här är mitt nya hemma!

Idag har jag fått mycket gjort, mycket inhandlat och mycket pengar som spenderas. Men så lätt värt det! Och i helgen får jag finbesök x2. Och så kommer Whilma ner vecka 38, hur bra? Jävligt bra. Och så kommer Erik hem troligtvis vecka 43. Det kan jag leva på länge!
Puss och kram, din son mårten

Nu har det verkligen börjat, nu är det bara att tuta och köra!
Fullt ös hela dagarna, fullspeckat schema, alkoholalkoholalkohol - inspark. Imorgon är det dags för overallcermoni och sedan bara kör vi vidare. Jag hör av mig om två veckor, när insparken är över och allt måste ställas om till vanlig ordning även om det är en ny ordning.
Avslutar med att säga att det går inte att göra annat än att bara älska detta.