therese

vet inte riktigt vad jag ska kalla detta inlägg.
deppigt, irriterande, tomt, omskakade, frånvarande, känslokallt, massa känslor, närvarande..
här för ni ett blogginlägg utan dess like
typ.
det kommer bara vara, tomt! tomt och åter tomt.

för tom är exakt det jag känner mig.
tom på känslor men samtidigt ett överskott av allt på en och samma gång.
igår kom jag hem från en av planetens bästa platser. (om man bortser från brors magsjuka men den utelämnar vi!)
det är konstigt hur bra på ett så underbart annat bra sätt man kan må när man är hemifrån utan allt.
man bara mår!
och det är så jävla skönt. bara känna att, fan livet är inte så pjåkigt utan riktigt sjukt bra!
högt upp på planeten med ett par skidor eller söderut mot ekvatorn med ett hav är där jag ska bo.
idag har jag varit nedstämd, mest för att vara hemma igen.
kände somsagt att jag lika gärna kunde ha stannat. kan lätt ta ett jobb och stå och frysa hela dagarna och hjälpa andra människor i liften. men det äre värt! bara jag får leva där.

men 3 fina saker har gjort att denna dag har gått runt.
1. det är KENT om 37 dagar, det är fint! då mår jag för bra!
2. hittade ett brev från en gammal bästa vän, det värmde. hade glömt hur mycket jag älskade henne, den fina tösen!
tänkte att ni kan få en bit ur brevet:
"Det är därför jag är så nära dig. Jag vill alltid vara dig nära, sova i din famn när jag är trött, skratta tillsammans med dig, skapa minnen som man aldrig, aldrig glömmer. (..) Jag hoppas du försår mig och vill att det ska vara du och jag. (..) När vi går hand i hand tillsammans så förstår jag, det är ingen dröm, personer som du fanns bara i mina drömmar, men nu vet jag bättre än så :) tack för att du finns, finns för dig. Lämna mig inte^ Du är min bästa vän, säger inte ofta föralltid men du är min bästa vän nu och föralltid. JAG ÄLSKAR DIG ALLTID, BÄSTIS. "

3. Jag fick ett super fint sms från en fin vän för 2-3 veckor sedan. Det kan jag leva på länge!

slut