therese

jag tycker om mig själv när jag tycker om att njuta utav livet på ett alldeles speciellt sätt.
och det är något som jag gör alldeles för sällan.
tyvärr.
jag tror att jag gömmer mig för folk, känner mig allmänt ensam och bortglömd.
förvirrad också.
men sen kommer jag till stunder i min ensamhet och jag kommer på att jag trivs något underbart mycket.
solen skiner.
som inte värmer men samidigt fyller vardagen med värme. 
den starka och stora solen som man ser i solnedgången.
solen tar bort färgen på löven, känns det som.  
löven som börjar skifta till gula, röda och oranga.
löven faller av och ligger på marken med sina magiska färger som en extra klick färg i vardagen.
färgerna som bryter den annars mörka och gråa hösten.
färgerna som bryter mönstret i livet.
färgerna som behövs.
vinden som är som ny.
den har funnit en ny kraft.
den kalla och friska vinden som blåser genom håret och kroppen och man fylls med nytt liv.
ny kraft, ny känsla och nytt mod.
jag mår bra utav hösten. jag behöver den! det är såhär jag säger det.
det är såhär jag behöver det. njut

och till sist vill jag säga, grannen - stanna upp din tid tills på tisdag!